Ni vet då, man förlorar någon, inte förlorar, men det försvinner från en. När den man älskar mest av allt glider ifrån en. Allt känns hopplöst, allt blir tomt, man känner sig svag, man vet inte vad man ska bli av. Står och skakar medans tårarna forsar ner från ens kind. Alla känslor vill ut, men det är för mycket. Man kan stå och skrika och gråta, hur länge som helst. Det känns som att det aldrig kommer bli bra. 

När man vill koppla bort alla tankar, så finns dom där inne, dom blir bara flera. Man tänker på att ni gjorde, som man vill göra om. Man vill känna den lyckan igen. 

 

typ så känner jag nu, därför är det dålig uppdatering.